Den här ReadMe-filen skapades 2026-03-05 och innehåller förklaringar till den information som finns i det här datasetet.

-----------------------------------------
ALLMÄN INFORMATION OM DATASETET
-----------------------------------------
Datasetets titel: Rödlistade arter i Sverige 2025 – med ekologiska variabler
Skapare/Primärforskare: SLU Artdatabanken
Permanent identifierare för datasetet: https://doi.org/10.5878/2x1z-jm10

Relaterade publikationer för beskrivning av uppdrag och metod:

Gärdenfors, U., Ahrné, K. & Bjelke, U. (2023). Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2025. Uppsala: SLU Artdatabanken. https://res.slu.se/id/publ/145574

SLU Artdatabanken (2026). Rödlistade arter i Sverige 2025. (SLU Artdatabanken rapporterar 37). https://doi.org/10.54612/a.6scftkgu7u

-----------------------------------------
FILÖVERSIKT
-----------------------------------------
Fil: Rodlistade_arter_2025.csv
Datafilen innehåller alla rödlistade arter med deras utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation, tillsammans med faktorer som kan ha negativ påverkan på arternas överlevnad i Sverige. Information om artens länsförekomst, landskapstyp, biotoper och substrat återges också. Apomiktiska arter ("småarter"), underarter och andra taxonkategorier ingår inte.

Fil: Paverkan_taxonrelationer.csv
Datafilen innehåller information för de två påverkansfaktorer (Minskning_av_relaterad_art och Effekter_av_andra_arter) där påverkanseffekterna är specificerade i relation till andra taxa. Filen innehåller bara de rödlistade arterna som har ett eller flera värden för dessa två påverkansfaktorer. Ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer återges i filen Rodlistade_arter_2025.csv.

Fil: Substrat_taxonrelationer.csv
Datafilen innehåller information för de nio substratfaktorer där substratvärdena är specificerade i relation till andra andra. Filen innehåller bara de rödlistade arterna som har ett eller flera värden för dessa nio substratfaktorer. Ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer återges i filen Rodlistade_arter_2025.csv.

------------------------------------------------------------------------
SPECIFIK INFORMATION FÖR DATAFILEN: Rodlistade_arter_2025.csv
------------------------------------------------------------------------
Datafilen innehåller alla rödlistade arter med deras utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation, tillsammans med faktorer som kan ha negativ påverkan på arternas överlevnad i Sverige. Information om artens länsförekomst, landskapstyp, biotoper och substrat återges också. Apomiktiska arter ("småarter"), underarter och andra taxonkategorier ingår inte.

Filnamn: Rodlistade_arter_2025.csv
Licens: CC0 1.0
Antal kolumner/variabler: 128
Antal rader: 5217
Förklaring för saknade data: n/a = ej tillämplig, no data = data saknas

LISTA ÖVER VARIABLER:
-------------------------------------------------------------------------
TaxonId: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se).

Vetenskapligt_namn: Vetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Svenskt_namn: Svenskt eller populärvetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Taxonkategori_rödlistan: Taxonkategori som det hanterats i rödlistebedömningen. Av praktiska skäl kan rödlistans taxonkategorier (ibland och i vissa avseenden) avvika från Dyntaxas taxonkategorier. Innehåller värden för rödlistade taxa.
Arter = Alla arter förutom apomiktiska arter (småarter).
Småarter = Apomiktiska arter.
Underarter m. fl. = Taxa under artnivå (dock ej småarter), dvs underarter, varieteter och enskilda populationer.

Organismgrupp1: Funktionell artgrupp (flercelliga).

Organismgrupp2: Funktionell artgrupp (flercelliga).

Familj: Taxonomisk familj enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Kategori: Utfallet i rödlistebedömningen 2025. Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken (t.ex. VU°) eller ett gradtecken med asterisk (t.ex. VU°*).
° = Utfallet har nedgraderats på grund av immigration.
°* = Utfallet har ned- eller uppgraderats av något annat skäl än immigration, varför framgår av kriteriedokumentationen.

Kriterium: Kriterierna bakom utfallet i rödlistebedömningen 2025.

Kriteriedokumentation: Kort sammanfattning av skälen till att taxonet blivit rödlistat.

Referenser: Hänvisning till litteratur som har används vid rödlistebedömningen.

Redaktionellt_arbete: Expertkommittén som har gjort bedömningarna.
___________________________________________________________________________________________	

LANDSKAPSTYPER
En lista på livsmiljöer. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 
Ingen betydelse = Oväsentligt för populationen. 
Har betydelse = Har betydelse, men är inte avgörande för populationen.
Stor betydelse = Har stor betydelse för populationen.

Skog: Följer skogsvårdslagens definitioner av skogsmark. Således inkluderas även hyggen, nyplanteringar, skogsbevuxen myr, fjällbjörkskog, inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogliga impediment samt slottsparker (särskilt arter som är direkt knutna till träden). 

Jordbrukslandskap: Inkluderar (förutom själva odlingsmarken inkl. ängs- och betesmarker) även trädbärande hagmarker, alléer i jordbruksbygd, slottsparker (speciellt där arterna påverkas av omgivande mark), gårdsmiljöer, alvar, ljunghedar, märgelgravar, dammar och smärre betade kärr i jordbrukslandskapet.

Urban_miljö: Innefattar städer och samhällen, inkl. trädgårdar, tätortsnära parker och urbana ruderatmarker, inomhusmiljö, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor.

Fjäll: Definieras som områden ovanför skogsgränsen. Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassificeras som Skog. Arter som enbart förekommer i fjällen klassificeras som endast Fjäll, såvida de inte lever i vatten och/eller våtmark i fjällmiljön, då de även kan klassificeras som Sötvatten resp. Våtmark.

Våtmark: Inkluderar myrmarker (kärr, mossar) och sötvattensstränder (inklusive åbrinkar och liknande). Arter som även förekommer nedanför lågvattenmärket klassificeras även som Sötvatten, annars bara som Våtmark.

Sötvatten: Inkluderar allt från stora sjöar till små gölar samt rinnande vatten. Arter som (förutom i vattnet) också förekommer på stränder ovanför medelvattennivån klassificeras även som Våtmark, annars bara som Sötvatten. Arter som finns i sötvatten och når ut i Bottniska viken, men inte till havet söder om Norra Kvarken, klassificeras enbart som Sötvatten.

Havsstrand: Inkluderar stränder både längs Västerhavet och Östersjön och inkluderar även klippbranter och sanddyner helt nära havet, liksom kobbar och skär i havet.

Marin_miljö: Havsområdet från Falsterbohalvön och norrut, d.v.s. vatten med en salinitet>8 ‰.

Brackvatten: Definieras som Östersjöns vattenmiljöer från Bottenviken till en linje mellan Falsterbohalvöns sydvästra spets och Stevns Klint på Själland. I praktiken innebär detta vatten som har en salinitet mellan 0,5 och 8‰.
___________________________________________________________________________________________

PÅVERKANSFAKTORER
En lista på ett urval av faktorer som kan ha negativ påverkan. Klassas för arter som rödlistas och kan ha följande värden: 
Ingen eller oklar effekt = Faktorn har ingen eller oklar effekt på organismen och dess överlevnad.
Viss negativ effekt = Faktorn har en viss negativ effekt på organismens populationer men faktorn är (kommer vara) mindre viktig för organismens överlevnad i landet.
Stor negativ effekt = Faktorn har en stor negativ effekt på organismens populationer och är (kommer vara) viktig för organismens överlevnad i landet.

Klimatförändringar: Avser både direkta effekter (t.ex. effekter på överlevnad, reproduktion eller fenologi) och effekter på habitat (förändrad areal eller kvalitet) som kan antas utifrån förutsedda klimatförändringar. Omfattar även effekter av ökad variabilitet, liksom extrema väderhändelser som stressfaktor. Ökad konkurrens från andra arter p.g.a. klimatförändring hanteras av en annan faktor.

Ökad_näringsbelastning: Avser såväl direkta effekter på arten som indirekta effekter (t.ex. på värdväxt eller bytesdjur) förorsakade av påverkan genom atmosfäriskt nedfall, läckage eller avrinning. Källan till ökningen kan vara såväl diffus och oavsiktlig (kvävenedfall, orenat avlopp) som avsiktlig (gödsling).

Försurning: Avser för lågt pH i akvatiska och terrestra miljöer. Avser såväl effekter av atmosfäriskt nedfall som effekter av markanvändning, t.ex. skogsbruk.

Bekämpningsmedel: Avser effekter av pesticider, herbicider o.d., såväl på arten som på värdväxt eller bytesdjur. Källan kan vara såväl direkt (besprutning) som indirekt (t.ex. läckage från jordbruksmark till vattenmiljöer).

Miljögifter_och_annan_kemisk_påverkan: Avser såväl katastrofala händelser (t.ex. oljeutsläpp) som långsiktiga effekter av organiska miljögifter, tungmetaller o.d. Omfattar även effekter av mikroplaster i akvatiska miljöer.

Minskning_av_relaterad_art: Avser effekter som direkt kan relateras till minskad förekomst av värdart, byte eller symbiont. De urspungliga värdena återges i relation till andra taxa - här visas ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer. Om det finns flera olika värden återges det högsta värdet. Se filen Paverkan_taxonrelationer.csv för ursprungsvärdena för alla taxonrelationer.

Effekter_av_andra_arter: Avser t.ex. störning, undanträngning, konkurrens och predation från andra arter, såväl inhemska arter som främmande arter och arter spridda från odling/domesticering. Avser även ökad konkurrens från andra arter p.g.a. klimatförändring. Urspungliga värdena återges i relation till andra taxa - här visas ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer.  Om det finns flera olika värden återges det högsta värdet. Se filen Paverkan_taxonrelationer.csv för ursprungsvärdena för alla taxonrelationer.

Intensivt_åkerbruk: Avser effekter av t.ex. ändrade grödor, upphört trädesbruk, ökning av vallodling eller ensilering av hö.

Ändrad_användning_av_betes-_eller_slåtterhävdad_mark: Avser effekter av såväl arealminskning som förändrade egenskaper. Orsaker kan vara t.ex. upphörd hävd (bete, slåtter, fagning), insådd av andra växter, gödsling, ändringar av betestryck eller betesperiod.

Brist_på_småbiotoper_i_jordbrukslandskapet: Avser effekter av en förändrad och minskad landskapsmosaik, dvs. brist på kantzoner och småbiotoper (terrestra och akvatiska). Orsaker kan vara t.ex. borttagande av odlingshinder, igenläggning av diken, uträtning av vattendrag eller igenfyllnad av småvatten.

Förändringar_i_gårds-_och_inomhusmiljöer: Avser effekter av t.ex. modernisering av stallar, ladugårdar och andra byggnader, hårdgörande av markyta eller ändrad gödselhantering.

Igenväxning_i_terrestra_miljöer: Avser effekter av förtätning av mark-, fält- och lägre buskskikt, i såväl öppna som trädklädda miljöer. Orsaker kan vara t.ex. ändrad/upphörd störning (t.ex. hävd), ändrad näringsstatus, ändrad hydrologi, invasiva växter eller förlängd växtsäsong. Avser effekter på såväl fastmark som terrestra delar av våtmarker. Förtätning av trädskikt i skog och annan trädklädd mark hanteras av påverkansfaktorn Ökad_slutenhet_i_trädbärande_mark.

Igenväxning_i_akvatiska_miljöer: Avser effekter av förtätning av vegetation i akvatiska miljöer, inklusive algpåväxt. Kan förorsakas av ändrad/upphörd störning, ändrad näringsstatus, vattenreglering, förlängd växtsäsong etc. Omfattar även de akvatiska delarna av våtmarker och strandmiljöer, igenväxning i terrestra miljöer hanteras av andra faktorer.

Ökad_slutenhet_i_trädbärande_mark: Avser effekter av ökad slutenhet i tidigare gles eller luckig skog. Omfattar även effekter av igenväxning med t.ex. gran i ekhagar.

Beskogning_av_öppen_mark: Avser effekter av trädplantering på öppen mark, inkl. återställande av täkt.

Brist_på_kontinuitetsskog: Avser effekter av tidigare eller pågående minskning av arealen kontinuitetsskog. Kontinuitetsskog definieras som "skog med naturvärden vars förekomst förklaras av att det under lång tid funnits lämpliga skogsmiljöer och substrat i just denna skog eller i dess närhet" (vanligen pga avsaknad av tidigare trakthyggesbruk).

Markstörning_vid_skogsbruk: Avser effekter av markberedning, körskador osv., inklusive påverkan på hydrologin i våtmarker pga markstörningar.
Förändrad_trädslagssammansättning: Avser effekter av förändrat lövinslag, skifte av trädslag (t.ex. gran ersätter tall) samt plantering eller självspridning av främmande trädslag som t.ex. contortatall.

Förändrad_beståndsstruktur: Avser effekter av en övergång från olikåldrig, flerskiktad skog till likåldrig, enskiktad skog.

Ökad_öppenhet_i_trädbärande_mark: Avser effekter av ökad öppenhet, såväl effekter av kalavverkning som av gallring i naturligt mer sluten skog.

Brist_på_grova_eller_gamla_träd: Avser både direkta effekter av avverkning av äldre träd och långsiktiga effekter pga. brist på nyrekrytering (avverkning av träd innan de uppnått tillräcklig ålder). Omfattar såväl skogsmark som urbana miljöer, alléer och trädbärande gräsmark.

Brist_på_död_ved: Avser både direkta effekter av avlägsnande av död ved (t.ex. uttag av GROT) eller långsiktiga effekter pga. brist på nyrekrytering (avverkning av träd innan de uppnått tillräcklig ålder). Omfattar såväl skogsmark som urbana miljöer, alléer och trädbärande gräsmark.

Brist_på_brandsuccessioner_i_skog: Med brandsuccessioner avses här främst de omedelbara och kortvariga följderna av brand, såsom tidiga successionsstadier och brandskadade träd. Mer långsiktiga följder av brandhistorik, t.ex. ändrad beståndsstruktur, ökat lövinslag e.d. hanteras av andra faktorer
Jakt_insamling: Avser decimering av arten genom jakt eller insamling, såväl legal som illegal.

Vattengrumling: Avser effekter av minskad ljusgenomsläpplighet som påverkar plankton, bottenfauna och vegetation, förorsakad av ökad mängd sediment eller organiskt material.

Minskad_syrehalt_i_vattenmiljöer: Avser effekter av minskad syrehalt i akvatiska miljöer, förorsakad av t.ex. ökad mängd organiskt material.

Vattenreglering: Avser effekter av förändring av vatten-, botten- och strandmiljöer inklusive svämskogar och strandängar; förändrad sedimentation/erosion och andra effekter av säsongs- och korttidsreglering av flöden och vattenstånd. Omfattar även överdämning eller torrläggning av fors- och strömsträckor, kanalisering samt vandringshinder.

Fiske: Avser effekter av decimering av arten genom kommersiellt fiske eller fritidsfiske, såväl riktat fiske som bifångst. Avser även indirekta effekter av t.ex. fiske efter bytesdjur.

Bottentrålning: Avser effekter av trålning på bottenmiljöer, t.ex. genom förstörelse av rev eller ökad sedimentation.

Förbruning_av_vatten: Avser effekter av brunfärgning av vatten förorsakad av ökad mängd löst organiskt material (humusämnen).

Markavvattning: Avser effekter av avledning av vatten från sjöar, småvatten och våtmarker i skogsmark och odlingslandskap. Omfattar såväl nydikning och dikesrensning som kvarstående effekter av äldre dikning.

Händelser_utanför_Sverige: Avser effekter av brist på habitat (t.ex. övervintringsområden), jakt eller annan påverkan i områden utanför Sverige, effekterna avser migrerande arter som endast tillbringar delar av sin livscykel inom Sverige.

Annan_påverkan: Avser effekter som inte omfattas av någon annan påverkansfaktor.

Exploatering_konstruktion: I terrester och limnisk miljö: effekter av exploatering av mark t.ex. täktverksamhet, konstruktion av byggnader eller anläggning av väg. I marin miljö: effekter av t.ex. pirar, vindkraftverk, kablar eller pipelines, inkluderar även sandtäkt.

Mänsklig_störning: Avser effekter av direkt störning genom t.ex. terrängkörning, friluftsliv och turism, trafik på land och i vatten, samt effekter av ljud, belysning, luftledning eller vindkraftverk.

Förstörelse_av_habitat_eller_substrat: Avser effekter av direkt påverkan på habitat och substrat, t.ex. av tramp, terrängkörning eller båttrafik. Effekter av skogsbruk (markberedning, körskador) och kommersiellt fiske (bottentrålning) hanteras av andra faktorer.
___________________________________________________________________________________________

LÄNSFÖREKOMST
Uppgifterna baseras på dataunderlag från september 2025. Klassas för arter som rödlistas och kan ha följande värden: 
Bofast = Bofast.
Naturaliserad = Bofast, naturaliserad.
Tillfällig = Tillfällig reproducerande och/eller tillfällig förekomst (beroende på organismgrupp).
Utgången = Utdöd i länet, tidigare bofast.
Osäker = Eventuellt bofast. Omfattar både osäkra fynduppgifter och osäkerhet om arten finns kvar i länet.
Saknas = Ingen känd förekomst.

Blekinge: Blekinge län
Dalarna: Dalarnas län
Gotland: Götlands län
Gävleborg: Gävleborgs län
Halland: Hallands län
Jämtland: Jämtlands län
Jönköping: Jönköpings län
Kalmar_fastland: Fastlandet av Kalmars län, dvs. utan Öland
Kronoberg: Kronobergs län
Norrbotten: Norrbottens län
Skåne: Skäne län
Stockholm: Stockholms län
Södermanland: Södermanlands län
Uppsala: Uppsala län
Värmland: Värmlands län
Västerbotten: Västerbottens län
Västernorrland: Västernorrlands län
Västmanland: Västmanlands län
Västra_Götaland: Västra Götalands län
Öland: Öland, dvs. Kalmars län utan fastlandet
Örebro: Örebro län
Östergötland: Östergötlands län
___________________________________________________________________________________________

BIOTOPER
En lista på ett urval av biotoper. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 
Saknar betydelse = Substratet/biotopen utnyttjas inte av organismen. Arten kan eventuellt hittas i/på biotopen/substratet men saknar betydelse för organismens överlevnad. Substratet/biotopen är i regel inte artens preferens (< 5% av fallen).
Utnyttjas = Biotopen är mindre viktig för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Biotopen utnyttjas men arten är inte beroende av den. Biotopen är artens sekundära preferens (5 - 25% av fallen).
Viktig = Biotopen är viktig för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Arten föredrar biotopen som är dess huvudpreferens (>25% av fallen). 

Blottad_mark: Öppna substratmarker som omfattar branter, öppna blockmarker och grottor, öppna sandmarker (utom strand), substratmark vid strand och glaciärer (inklusive glaciärpåverkad mark).

Öppna_gräsmarker_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Torra_gräsmarker, Friska_gräsmarker och Fuktiga_blöta_gräsmarker för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Öppna_gräsmarker_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på "Öppna_gräsmarker_övergripande" beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Torra_gräsmarker: Torr, näringsfattig mark, sand (viktig struktur för insekter), beteshävd, ev. kombinerad med annan störning. Inkluderar sandstäpp, risklädd dyn, ris- och gräshed på sand, torr kalk- och silikatgräsmark utan sand. 

Friska_gräsmarker: Frisk mark, bete eller slåtter, ev. kombinerad med annan störning. Ej på sand. Inkluderar ljunghed, frisk-fuktig kalk-/silikat-gräsmark. "Vanlig gräsmark".

Fuktiga_blöta_gräsmarker: Omfattar växelfuktiga gräsmarker, sötvattenstrandängar, havsstrandängar, fuktiga marksänkor (syror). 

Myrbiotoper_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Kalkrika_myrbiotoper och Kalkfattiga_myrbiotoper för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Myrbiotoper_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på Myrbiotoper_övergripande beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Kalkrika_myrbiotoper: Omfattar främst rikkärr och inkluderar naturtyper som agkärr, kalktuffkällor och alpina översilningskärr.

Kalkfattiga_myrbiotoper: Inkluderar fattiga till intermediära myrbiotoper och omfattar mossar, kärr och blandmyrar (utom rikkärr), limnogena kärr, hävdade myrmarker, växelblöta kärr,myrskog, sumpskog på torvmark (>30 cm torv). 

Buskmark: Omfattar strandbuskmark, enbuskmark i fjällen, videbuskmark i fjällen, strandbuskmark, bryn, kraftledningsgata.

Trädbärande_gräsmark: Hävdbetingade biotoper som inte uppfyller kriterierna för skog. Biotoperna ska vara tydligt hävdpräglade eller hävdbetingade och inkluderar parker, kyrkogårdar e.d.

Löv_barrblandskog: Omfattar: bland-brantskog, lågörtblandskog, risblandskog, högörtblandskog, subalpin blandskog, kärrblandskog, landhöjningsblandskog, blandsvämskog, blandsuccessionsskog, igenväxande blandskog.

Barrskog: Omfattar: barr-brantskog, lågörtbarrskog, betad barrskog, granskog , tallskog.

Lövskog_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Ädellövskog och Triviallövskog för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Lövskog_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på Lövskog_övergripande beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Triviallövskog: Omfattar: dynlövskog, lågört-triviallövskog, högört-triviallövskog, triviallövsumpskog, alsumpskog, triviallövsvämskog, igenväxande triviallövskog, lövbränna, björkskog, gråalskog, klibbalskog.

Ädellövskog: Omfattar: ädellöv-brantskog, lågörtädellövskog, risädellövskog, högörtädellövskog, ädellövsvämskog, igenväxande ädellövskog, ädellövhage, löväng, askskog, bokskog, ekskog.

Strandbiotoper_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Sötvattensstrand och Havsstrand för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Strandbiotoper_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på Strandbiotoper_övergripande beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Sötvattensstrand: Omfattar sötvattenstrandängar och limnogena kärr.

Havsstrand: Omfattar havsstrandängar.

Åkermark: Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon annan förberedelse än bearbetning med vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.
Småbiotoper: Människoskapade småbiotoper i jordbrukslandskapet såsom gärdesgård,  planterade träd och buskar (häck, pilevall etc), åkerdike, odlingsröse, e.d.

Mänskligt_störd_skapad_mark: Omfattar endast ej trädbevuxenmark (trädbevuxen mark som parker och kyrkogårdar klassas på trädbärande gräsmark) såsom park- och gårdsmiljöer, bebyggda miljöer, täkter och gruvgångar, ruderatmark (vägmiljöer, torra deponier, våta deponier).

Inomhusmiljöer: Inomhus d v s i byggnader.

Vattendrag: Omfattar älvar, åar och bäckar, alpina vattendrag, anlagda och reglerade vattendrag.

Sjöar: Omfattar oligotrofa, mesotrofa och eutrofa vatten och inkluderar anlagda och reglerade vatten. 

Småvatten: Omfattar både tillfälliga och permanenta småvatten t ex hällkar.

Grund_havsbotten: Omfattar biotoper ned till 30 m djup.

Djup_havsbotten: Omfattar biotoper djupare änn 30 m. 

Pelagial_hav: Avser den fria vattenmassan i havet som inte hör till vare sig strand eller havsbotten.  

Vattenyta: Själva vattenytan. 

Vattenmassa: Avser den fria vattenmassan i limniska och brackvattenmiljöer som inte hör till vare sig strand eller botten.
___________________________________________________________________________________________

SUBSTRATFAKTORER
En lista på ett urval av faktorer. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 

För kolumner som slutar på "_betydelse":
Saknar betydelse = Substratet/biotopen utnyttjas inte av organismen. Arten kan eventuellt hittas i/på biotopen/substratet men saknar betydelse för organismens överlevnad. Substratet/biotopen är i regel inte artens preferens (< 5% av fallen).
Utnyttjas = Substratet är mindre viktigt för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Substratet utnyttjas men arten är inte beroende av det. Substratet är artens sekundära preferens (5 - 25% av fallen).
Viktigt = Substratet är viktigt för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Arten föredrar substratet som är dess huvudpreferens (>25% av fallen).

För kolumner som slutar på "_nyttjande":
Bomaterial = Organismen samlar och använder substratet för att bygga bo.
Födosök =Organismen söker föda i eller på substratet.
Livsrum = Organismen lever mestadels inne i substratet. Födointag och reproduktion sker inne i substratet.
Mykorrhiza/symbios = Näringsupptag från annan organism genom symbios.
Oklar relation till substratet = Substratets funktion är okänd.
Sittplats = Organismen nyttjar substratet för sång, utkik, solning, vila el. liknande.
Skydd = Organismen använder substratet främst som skydd, tillfälligt eller för övervintring och diapaus m.m. Används ej för födosök och reproduktion.
Underlag/fastsittande = Organismen sitter fast på substratet. Substratet ger ingen näring, men födoupptag och reproduktion sker här. Gäller epifyter (på andra växter), epiliter (på sten), epixyler (på ved) m.fl.
Växtplats = Organismen sitter fast med rötter, mycel eller liknande i substratet som utnyttjas för näringsupptag. Här sker reproduktionen. Gäller kärlväxter och svampar.
Äggläggning/boplats = Substratet nyttjas främst för äggläggning och uppfödning av ungar utan att i sig utnyttjas som föda.

Substratfaktorer med värden utan taxonrelationer. Har kolumner för både Betydelse och Nyttjande.
Stenyta_klippyta_berg_hårdbotten: Avser stenyta, klippyta, berg, hårdbotten i terrestra och limniska miljöer.
Mineraljord_minerogena_sediment: Avser mineraljord/minerogena sediment i terrestra och limniska miljöer.
Organogena_jordar_sediment: Avser organogena jordar/sediment i terrestra och limniska miljöer.
Mjukbotten_hav: Havsbotten bestående av lösa, mjuka avlagringar.
Hårdbotten_hav: Havsbotten bestående av klippor, stenblock, mindre stenar eller andra hårda material.

Substratfaktorer med värden kopplade till taxonrelationer. Urspungliga värdena återges i relation till andra taxa - här visas ett sammanställt värde av Betydelse för de arterna som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer. Om det finns flera olika värden återges det högsta värdet. Se filen Substrat_taxonrelationer.csv för ursprungsvärdena för alla taxonrelationer.
Svampar_och_lavar: Svampar och lavar som substrat.
Ej_vedartade_levande_växtdelar: Ej vedartade levande växtdelar som substrat.
Ej_vedartade_döda_växtdelar: Ej vedartade döda växtdelar som substrat.
Nektar_pollen: Avser pollen och nektar som substrat.
Levande_träd: Levande träd som substrat.
Dött_träd: Dött träd som substrat.
Levande_djur: Levande djur som substrat.
Djurbo: Djurbo som substrat .
Efterlämningar_av_djur: Efterlämning av djur som substrat.


------------------------------------------------------------------------
SPECIFIK INFORMATION FÖR DATAFILEN: Paverkan_taxonrelationer.csv
------------------------------------------------------------------------
Datafilen innehåller information för de två påverkansfaktorer (Minskning_av_relaterad_art och Effekter_av_andra_arter) där påverkanseffekterna är specificerade i relation till andra taxa. Filen innehåller bara de rödlistade arterna som har ett eller flera värden för dessa två påverkansfaktorer. Ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer återges i filen Rodlistade_arter_2025.csv.

Filnamn: Paverkan_taxonrelationer.csv
Licens: CC0 1.0
Antal kolumner/variabler: 13
Antal rader: 556
Förklaring för saknade data: n/a = ej tillämplig, no data = data saknas

LISTA ÖVER VARIABLER:
-------------------------------------------------------------------------
TaxonId: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se).

Vetenskapligt_namn: Vetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Svenskt_namn: Svenskt eller populärvetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Taxonkategori_rödlistan: Taxonkategori som det hanterats i rödlistebedömningen. Av praktiska skäl kan rödlistans taxonkategorier (ibland och i vissa avseenden) avvika från Dyntaxas taxonkategorier. Innehåller värden för rödlistade taxa.
Arter = Alla arter förutom apomiktiska arter (småarter).
Småarter = Apomiktiska arter.
Underarter m. fl. = Taxa under artnivå (dock ej småarter), dvs underarter, varieteter och enskilda populationer.

Organismgrupp1: Funktionell artgrupp (flercelliga).

Organismgrupp2: Funktionell artgrupp (flercelliga).

Familj: Taxonomisk familj enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Kategori: Utfallet i rödlistebedömningen 2025. Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken (t.ex. VU°) eller ett gradtecken med asterisk (t.ex. VU°*).
° = Utfallet har nedgraderats på grund av immigration.
°* = Utfallet har ned- eller uppgraderats av något annat skäl än immigration, varför framgår av kriteriedokumentationen.

TaxonId_related_taxon: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se) för taxonet som har en relation till huvudtaxonet. Värdet "Ospecificerad" betyder att inget taxon har specificerats för faktorn i relation till den rödlistade arten.

Vetenskapligt_namn_relaterad_taxon: Vetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025 för taxonet som har en relation till huvudtaxonet. Värdet "Ospecificerad" betyder att inget taxon har specificerats för faktorn i relation till den rödlistade arten.

Svenskt_namn_related_taxon: Svenskt eller populärvetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025 för taxonet som har en relation till huvudtaxonet. Värdet "Ospecificerad" betyder att inget taxon har specificerats för faktorn i relation till den rödlistade arten.

Minskning_av_relaterad_art: Avser effekter som direkt kan relateras till minskad förekomst av värdart, byte eller symbiont. Värdena återges i relation till andra taxa - vilka taxa det är återges i kolumnerna TaxonId_related_taxon, Vetenskapligt_namn_relaterad_taxon och Svenskt_namn_related_taxon. Ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer återges i filen Rodlistade_arter_2025.csv.

Effekter_av_andra_arter: Avser t.ex. störning, undanträngning, konkurrens och predation från andra arter, såväl inhemska arter som främmande arter och arter spridda från odling/domesticering. Avser även ökad konkurrens från andra arter p.g.a. klimatförändring. Värdena återges i relation till andra taxa - vilka taxa det är återges i kolumnerna TaxonId_related_taxon, Vetenskapligt_namn_relaterad_taxon och Svenskt_namn_related_taxon. Ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer återges i filen Rodlistade_arter_2025.csv.


------------------------------------------------------------------------
SPECIFIK INFORMATION FÖR DATAFILEN: Substrat_taxonrelationer.csv
------------------------------------------------------------------------
Datafilen innehåller information för de nio substratfaktorer där substratvärdena är specificerade i relation till andra andra. Filen innehåller bara de rödlistade arterna som har ett eller flera värden för dessa nio substratfaktorer. Ett sammanställt värde för arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer återges i filen Rodlistade_arter_2025.csv.

Filnamn: Substrat_taxonrelationer.csv
Licens: CC0 1.0
Antal kolumner/variabler: 30
Antal rader: 7035
Förklaring för saknade data: n/a = ej tillämplig, no data = data saknas

LISTA ÖVER VARIABLER:
-------------------------------------------------------------------------
TaxonId: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se).

Vetenskapligt_namn: Vetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Svenskt_namn: Svenskt eller populärvetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Individkategori: Specificering av livsstadium, kön eller region för arten som avses för relationen till substratfaktorn och det relaterade taxonet.

Taxonkategori_rödlistan: Taxonkategori som det hanterats i rödlistebedömningen. Av praktiska skäl kan rödlistans taxonkategorier (ibland och i vissa avseenden) avvika från Dyntaxas taxonkategorier. Innehåller värden för rödlistade taxa.
Arter = Alla arter förutom apomiktiska arter (småarter).
Småarter = Apomiktiska arter.
Underarter m. fl. = Taxa under artnivå (dock ej småarter), dvs underarter, varieteter och enskilda populationer.

Organismgrupp1: Funktionell artgrupp (flercelliga).

Organismgrupp2: Funktionell artgrupp (flercelliga).

Familj: Taxonomisk familj enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Kategori: Utfallet i rödlistebedömningen 2025. Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken (t.ex. VU°) eller ett gradtecken med asterisk (t.ex. VU°*).
° = Utfallet har nedgraderats på grund av immigration.
°* = Utfallet har ned- eller uppgraderats av något annat skäl än immigration, varför framgår av kriteriedokumentationen.

TaxonId_related_taxon: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se) för taxonet som har en relation till huvudtaxonet. Värdet "Ospecificerad" betyder att inget taxon har specificerats för faktorn i relation till den rödlistade arten.

Vetenskapligt_namn_relaterad_taxon: Vetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025 för taxonet som har en relation till huvudtaxonet. Värdet "Ospecificerad" betyder att inget taxon har specificerats för faktorn i relation till den rödlistade arten.

Svenskt_namn_related_taxon: Svenskt eller populärvetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025 för taxonet som har en relation till huvudtaxonet. Värdet "Ospecificerad" betyder att inget taxon har specificerats för faktorn i relation till den rödlistade arten.
___________________________________________________________________________________________

SUBSTRATFAKTORER
En lista på ett urval av faktorer. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 

För kolumner som sluter på "_betydelse:"
Saknar betydelse = Substratet/biotopen utnyttjas inte av organismen. Arten kan eventuellt hittas i/på biotopen/substratet men saknar betydelse för organismens överlevnad. Substratet/biotopen är i regel inte artens preferens (< 5% av fallen).
Utnyttjas = Substratet är mindre viktigt för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Substratet utnyttjas men arten är inte beroende av det. Substratet är artens sekundära preferens (5 - 25% av fallen).
Viktigt = Substratet är viktigt för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Arten föredrar substratet som är dess huvudpreferens (>25% av fallen).

För kolumner som slutar på "_nyttjande":
Bomaterial = Organismen samlar och använder substratet för att bygga bo.
Föda = Substratet utgör här det som konsumeras genom predation, fungivori och herbifori (inklusive nektar, pollen, rötter, ved). Gäller även konsumtion av döda organismer (död ved, djurkadaver m.m.) samt spillning.
Födosök = Organismen söker föda i eller på substratet.
Kleptoparasitism = Organismen parasiterar på värdarten genom att stjäla en resurs (specificera eller ange resursen som substrat). Normalt dödas inledningsvis värdens ägg eller larver = "gökbeteende".
Livsrum = Organismen lever mestadels inne i substratet. Födointag och reproduktion sker inne i substratet.
Mykorrhiza/symbios = Näringsupptag från annan organism genom symbios.
Oklar relation till substratet = Substratets funktion är okänd.
Parasitism = Organismen lever som parasit på värdarten.
Parasitoid = Organismen lever som parasitoid på värdarten. (Parasitliknande levnadssätt som tar död på värden.)
Parning = Organismen använder substratet främst för parning eller som lekplats / spelplats. Äggläggning och andra reproduktionsaktiviteter försiggår på annan plats.
Sittplats = Organismen nyttjar substratet för sång, utkik, solning, vila el. liknande. Bör specificeras.
Skydd = Organismen använder substratet främst som skydd, tillfälligt eller för övervintring och diapaus m.m. Används ej för födosök och reproduktion.
Spridningsvektor = Organismen nyttjar substratet eller värdarten som spridningsvektor.
Underlag/fastsittande = Organismen sitter fast på substratet. Substratet ger ingen näring, men födoupptag och reproduktion sker här. Gäller epifyter (på andra växter), epiliter (på sten), epixyler (på ved) m.fl.
Växtplats = Organismen sitter fast med rötter, mycel eller liknande i substratet som utnyttjas för näringsupptag. Här sker reproduktionen. Gäller kärlväxter och svampar.
Äggläggning/boplats = Substratet nyttjas främst för äggläggning och uppfödning av ungar utan att i sig utnyttjas som föda.

Substratfaktorer med värden kopplade till taxonrelationer. Har kolumner för både Betydelse och Nyttjande.
Svampar_och_lavar: Svampar och lavar som substrat.
Ej_vedartade_levande_växtdelar: Ej vedartade levande växtdelar som substrat.
Ej_vedartade_döda_växtdelar: Ej vedartade döda växtdelar som substrat.
Nektar_pollen: Avser pollen och nektar som substrat.
Levande_träd: Levande träd som substrat.
Dött_träd: Dött träd som substrat.
Levande_djur: Levande djur som substrat.
Djurbo: Djurbo som substrat.
Efterlämningar_av_djur: Efterlämning av djur som substrat.
___________________________________________________________________________________________	
