Den här ReadMe-filen skapades 2025-10-15 av Malin Strand och Froukje Postma och innehåller förklaringar av den information som finns i det här datasetet.

-----------------------------------------
ALLMÄN INFORMATION OM DATASETET
-----------------------------------------

Datasetets titel: Rödlistade arter i Sverige 2020 – med ekologiska variabler
Skapare/Primärforskare: Sverige lantbruksuniversitet, Artdatabanken
Permanent identifierare för datasetet: https://doi.org/10.5878/0kx8-xr80

Relaterade publikationer för beskrivning av uppdrag och metod: 

Gärdenfors, U. (2018). Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2020. Uppsala: SLU Artdatabanken. https://res.slu.se/id/publ/144908

SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. Uppsala: SLU Artdatabanken. https://res.slu.se/id/publ/143242


-----------------------------------------
FILÖVERSIKT
-----------------------------------------

Fil: Rödlistade_arter_2020.csv
Datafilen innehåller alla rödlistade arter med deras utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation, tillsammans med faktorer som kan ha negativ eller positiv påverkan på arternas överlevnad i Sverige. Information om artens länsförekomst, landskapstyp, biotoper och substrat återges också. Apomiktiska arter ("småarter") ingår inte.

-----------------------------------------
SPECIFIK INFORMATION OM DATAFILEN
-----------------------------------------

Licens: CC0 1.0
Fil: Rödlistade_arter_2020.csv
Antal kolumner/variabler: 102
Antal rader: 4740
Förklaring för saknade data: n/a = ej tillämplig, no data = data saknas.

Lista över variabler:  

TaxonId: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se).

Vetenskapligt_namn: Vetenskapligt namn vid tillfället för rödlistebedömningen.	

Svenskt_namn: Svenskt eller populärvetenskapligt namn vid tillfället för rödlistebedömningen.	

Organismgrupp1: Funktionell artgrupp (flercelliga).	

Organismgrupp2: Funktionell artgrupp (flercelliga).	

Familj: Taxonomisk familj enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) vid tillfället för rödlistebedömningen.
	
Taxonkategori: Taxonkategori som det hanterats i rödlistebedömningen. Av praktiska skäl kan Rödlistans taxonkategorier (ibland och i vissa avseenden) avvika från Dyntaxas taxonkategorier.

Kategori: Utfallet i rödlistebedömningen 2020. Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken t ex VU°. Detta betyder att det preliminära utfallet har ned- eller uppgraderats, vilketdera framgår av kriteriedokumentationen.	

Kriterier: Kriterierna bakom utfallet i rödlistebedömningen 2020.	

Kriteriedokumentation: Kort sammanfattning av skälen till att arten blivit rödlistad. 
___________________________________________	

PÅVERKANSFAKTORER	
En lista på ett urval av faktorer som kan ha negativ påverkan. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 
Stor negativ effekt = Faktorn har en stor negativ effekt på organismens populationer och är (kommer vara) viktig för organismens överlevnad i landet.
Viss negativ effekt = Faktorn har en viss negativ effekt på organismens populationer men faktorn är (kommer vara) mindre viktig för organismens överlevnad i landet.
Viss positiv effekt = Faktorn har en viss positiv effekt på organismens populationer men faktorn är (kommer vara) mindre viktig för organismens överlevnad i landet.
Stor positiv effekt = Faktorn har en stor positiv effekt på organismens populationer och är (kommer vara) viktig för organismens överlevnad i landet.
Ingen eller oklar effekt = Faktorn har ingen eller oklar effekt på organismen och dess överlevnad.	

Klimatförändringar: Förväntade klimatförändringar såsom förändrad temperatur, nederbörd, fuktförhållanden. 	

Ökad_näringsbelastning: Förändring av näringsstatus t ex beroende på nedfall av kväveföreningar, gödsling och eutrofiering.
	
Försurning: Försurning dvs att vattnets pH-värde minskar över tid framför allt till följd av förbränning av svavelhaltig kol och olja under 1900-talet. 

Bekämpningsmedel: Användande av bekämpningsmedel, pesticider/herbicider etc.	

Miljögifter: Miljögifter och kemisk påverkan t ex oljeutsläpp, metallutsläpp, ozon. 
	
Minskning_relaterad_art: Avser minskad förekomst av värdart.	

Närvaro_annan_art: Gäller både inhemska arter, främmande arter och förvildade tamdjur. Ska tolkas som: Påverkan från annan art (störning, konkurrens, predation e.d.), inklusiv expansion av främmande invasiva arter. 	

Intensifierat_jordbruk: Inkluderar borttagande av småbiotoper t ex borttagning av odlingshinder, förändring av gärdsgård mm.
	
Igenväxning: Inkluderar borttagande av småbiotoper t ex borttagning av odlingshinder, förändring av gärdsgård mm.	

Igenplantering: Skogsplantering i odlingslandskap och igenläggning av täkt.	

Avverkning: All typer avverkning (gallring, slutavverkning).	

Jakt_insamling: Inbegriper såväl legal som illegal jakt och insamling.	

Vattengrumling: Vattengrumling till följd av ökad mängd organiskt material i vatten. 	

Syrgasbrist: Syrgasbrist t ex till följd av ökad mängd organiskt material i vatten som förbrukar syre vid nedbrytning.	

Vattenreglering: Vattenreglering som leder till minskad eller ökad amplitud t ex fördämning. 	

Fiske: Alla grader fiske från fritidsfiske till kommersiellt fiske.	

Bottentrålning: Bottentrålning.	

Förbruning: Förbruning av vatten dvs ökad mängd löst organiskt material i sjöar till följd av t ex ökad nederbörd och ökad avrinning från land.	

Dikning_torrläggning: Inkluderar dikning och dikesrensning, invallning, kanalisering, uträtning, utfyllnad och igenläggning av småvatten.
	
Utanför_Sverige: Gäller t ex flyttande fåglar som kan påverkas på sina vinterlokaler. Bör nog inkludera t ex slålningsutsläpp, föroreningar mm	

Annan_påverkan: Något annat än det som listas i övrigt.	

Exploatering_konstruktion: Terrester miljö: Inkluderar exploatering av mark, konstruktion av byggnader, anläggning av väg mm. Marin miljö: Uppförande av konstruktion till havs t ex vindkraftverk, elkablar i havet, boj och bottenföankring. Konstruktioner som påverkar vattengenomströmning, bottensubstrat eller förändrar stranden. 	

Mänsklig_störning: Här avses själva aktiviteten för anläggande och konstruktion se exploatering/konstruktion. Inbegriper mänskligt slitage (tramp, terrängkörning, friluftsliv och turism mm), trafik och även påverkan av ljud, belysning, luftledning, vindkraftverk. 
	
Förstörelse_habitat_substrat: Gäller t ex markberedning och skador vid skogsbruk och bottentrålning.	

Upphörd_hävd_öppen_mark: Upphörd hävd (bete, slåtter, fagning e.d.) av öppen mark.	

Förebyggande_skogsbrand: Förhindrande/förebyggande av skogsbrand.
___________________________________________	
	
LÄNSFÖREKOMST
Uppgifterna baseras på dataunderlag 2020-03-01. Kan ha följande värden:
Bofast = Bofast
Naturaliserad = Bofast, naturaliserad
Tillfällig = Tillfällig eller endast förvildad
Utgången = Utdöd i länet, tidigare bofast
Osäker = Eventuellt bofast
Saknas = Ingen känd förekomst

Blekinge: Blekinge län	
Dalarna: Dalarnas län	
Gotland: Götlands län	
Gävleborg: Gävleborgs län	
Halland: Hallands län	
Jämtland: Jämtlands län	
Jönköping: Jönköpings län	
Kalmar_fastland: Fastlandet av Kalmars län, dvs. utan Öland
Kronoberg: Kronobergs län	
Norrbotten: Norrbottens län	
Skåne: Skäne län	
Stockholm: Stockholms län	
Södermanland: Södermanlands län	
Uppsala: Uppsala län	
Värmland: Värmlands län	
Västerbotten: Västerbottens län	
Västernorrland: Västernorrlands län	
Västmanland: Västmanlands län	
Västra_Götaland: Västra Götalands län	
Öland: Öland, dvs. Kalmars län utan fastlandet
Örebro: Örebro län	
Östergötland: Östergötlands län	
___________________________________________

LANDSKAPSTYPER	
En lista på livsmiljöer som rödlistade arter klassas på. Ett taxon kan ha ett eller fler av följande värden:
Ingen betydelse = Oväsentligt för populationen. 
Har betydelse = Har betydelse, men är inte avgörande för populationen.
Stor betydelse = Har stor betydelse för populationen.

Jordbrukslandskap: Inkluderar (förutom själva odlingsmarken) även trädbärande hagmarker, alléer i jordbruksbygd, slottsparker (speciellt där arterna påverkas av omgivande mark), gårdsmiljöer, alvar, ljunghedar, märgelgravar, dammar och smärre betade kärr i jordbrukslandskapet.	

Skog: Följer skogsvårdslagens definitioner av skogsmark. Således inkluderas även hyggen, nyplanteringar, skogsbevuxen myr, fjällbjörkskog, inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogliga impediment samt slottsparker (särskilt arter som är direkt knutna till träden). 	

Urban_miljö: Innefattar städer och samhällen, inkl. trädgårdar, tätortsnära parker och urbana ruderatmarker, inomhusmiljö, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor.	

Fjäll: Definieras som områden ovanför skogsgränsen. Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassificeras som Skog. Arter som enbart förekommer i fjällen klassificeras med endast F, såvida de inte lever i vatten och/eller våtmark i fjällmiljön, då de även får beteckningen L resp. V.	

Våtmark: Inkluderar myrmarker (kärr, mossar) och sötvattensstränder (inklusive åbrinkar och liknande). Arter som även förekommer nedanför lågvattenmärket anges även som L, annars bara som V	

Sötvatten: Inkluderar allt från stora sjöar till små gölar samt rinnande vatten. Arter som (förutom i vattnet) också förekommer på stränder ovanför medelvattennivån anges även som V, annars bara som L. Arter som finns i sötvatten och når ut i Bottniska viken, men inte till havet söder om Norra Kvarken, klassificeras enbart som L	

Havsstrand: Inkluderar stränder både längs Västerhavet och Östersjön och inkluderar även klippbranter och sanddyner helt nära havet, liksom kobbar och skär i havet.	

Marin_miljö: Havsområdet från Falsterbohalvön och norrut, d.v.s. vatten med en salinitet>8 ‰.	

Brackvatten: Definieras som Östersjöns vattenmiljöer från Bottenviken till en linje mellan Falsterbohalvöns sydvästra spets och Stevns Klint på Själland. I praktiken innebär detta vatten som har en salinitet mellan 0,5 och 8‰.	
___________________________________________

BIOTOPER	
En lista på ett urval av biotoper. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 
Saknar betydelse = Substratet/biotopen utnyttjas inte av organismen. Arten kan eventuellt hittas i/på biotopen/substratet men saknar betydelse för organismens överlevnad. Substratet/biotopen är i regel inte artens preferens (< 5% av fallen).
Utnyttjas = Biotopen är mindre viktig för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Biotopen utnyttjas men arten är inte beroende av den. Biotopen är artens sekundära preferens (5 - 25% av fallen).
Viktig = Biotopen är viktig för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Arten föredrar biotopen som är dess huvudpreferens (>25% av fallen). 	
Lövskog: "Lövskog" används där biotopen "Ädellövskog" eller "Triviallövskog" inte specificerats.
	
Ädellövskog: Omfattar: ädellöv-brantskog, lågörtädellövskog, risädellövskog, högörtädellövskog, ädellövsvämskog, igenväxande ädellövskog, ädellövhage, löväng, askskog, bokskog, ekskog.	

Triviallövskog: Omfattar: dynlövskog, lågört-triviallövskog, högört-triviallövskog, triviallövsumpskog, alsumpskog, triviallövsvämskog, igenväxande triviallövskog, lövbränna, björkskog, gråalskog, klibbalskog.	

Löv_barrblandskog: Omfattar: bland-brantskog, lågörtblandskog, risblandskog, högörtblandskog, subalpin blandskog, kärrblandskog, landhöjningsblandskog, blandsvämskog, blandsuccessionsskog, igenväxande blandskog.	

Barrskog: Omfattar: barr-brantskog, lågörtbarrskog, betad barrskog, granskog , tallskog.
	
Trädbärande_gräsmark: Hävdbetingade biotoper som inte uppfyller kriterierna för skog. Biotoperna ska vara tydligt hävdpräglade eller hävdbetingade och inkluderar parker, kyrkogårdar e.d.	

Mänskligt_störd_skapad_mark: Omfattar endast ej trädbevuxenmark (trädbevuxen mark som parker och kyrkogårdar klassas på trädbärande gräsmark) såsom park- och gårdsmiljöer, bebyggda miljöer, täkter och gruvgångar, ruderatmark (vägmiljöer, torra deponier, våta deponier).	

Öppna_gräsmarker: "Öppna_gräsmarker" används där biotopen "Torra_gräsmarker", "Friska_gräsmarker" eller "Fuktigablöta_gräsmarker" inte specificerats.	

Torra_gräsmarker: Torr, näringsfattig mark, sand (viktig struktur för insekter), beteshävd, ev. kombinerad med annan störning. Inkluderar sandstäpp, risklädd dyn, ris- och gräshed på sand, torr kalk- och silikatgräsmark utan sand. 	

Friska_gräsmarker: Frisk mark, bete eller slåtter, ev. kombinerad med annan störning. Ej på sand.  Inkluderar ljunghed, frisk-fuktig kalk-/silikat-gräsmark. "Vanlig gräsmark".	

Fuktiga_blöta_gräsmarker: Omfattar växelfuktiga gräsmarker, sötvattenstrandängar, havsstrandängar, fuktiga marksänkor (syror) 	

Småbiotoper: Människoskapade småbiotoper i jordbrukslandskapet såsom gärdesgård,  planterade träd och buskar (häck, pilevall etc), åkerdike, odlingsröse, e.d.	

Öppna_myrbiotoper: "Öppna myrbiotoper" används där biotopen "Kalkfattiga_myrbiotoper" eller "Kalkrika_myrbiotoper" inte specificerats.	

Kalkfattiga_myrbiotoper: Inkluderar fattiga till intermediära myrbiotoper och omfattar mossar, kärr och blandmyrar (utom rikkärr), limnogena kärr, hävdade myrmarker, växelblöta kärr,myrskog, sumpskog på torvmark (>30 cm torv). 	

Kalkrika_myrbiotoper: Omfattar främst rikkärr och inkluderar naturtyper som agkärr, kalktuffkällor och alpina översilningskärr.	

Blottad_mark: Öppna substratmarker som omfattar branter, öppna blockmarker och grottor, öppna sandmarker (utom strand), substratmark vid strand och glaciärer (inklusive glaciärpåverkad mark). 	

Åkermark: Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon annan förberedelse än bearbetning med vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.	

Buskmark: Omfattar strandbuskmark, enbuskmark i fjällen, videbuskmark i fjällen, strandbuskmark, bryn, kraftledningsgata.	

Sjöar: Omfattar oligotrofa, mesotrofa och eutrofa vatten och inkluderar anlagda och reglerade vatten. 	

Vattendrag: Omfattar älvar, åar och bäckar, alpina vattendrag, anlagda och reglerade vattendrag.
	
Småvatten: Omfattar både tillfälliga och permanenta småvatten t ex hällkar.	

Grund_havsbotten: Omfattar biotoper ned till 30 m djup.	

Djup_havsbotten: Omfattar biotoper djupare änn 30 m. 	

Öppna_strandbiotoper: "Öppna strandbiotoper" används där biotopen "Sötvattenstrand" eller "Havsstrand" inte specificerats.
	
Sötvattensstrand: Omfattar sötvattenstrandängar och limnogena kärr.	

Havsstrand: Omfattar havsstrandängar.	

Vattenmassa: Avser den fria vattenmassan i limniska och brackvattenmiljöer som inte hör till vare sig strand eller botten.
	
Vattenyta: Själva vattenytan. 	

Inomhusmiljöer: Inomhus d v s i byggnader.	

Pelagial_hav: Avser den fria vattenmassan i havet som inte hör till vare sig strand eller havsbotten.  
___________________________________________	

SUBSTRATFAKTORER	
En lista på ett urval av faktorer. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 
Utnyttjas = Substratet är mindre viktigt för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Substratet utnyttjas men arten är inte beroende av det. Substratet är artens sekundära preferens (5 - 25% av fallen).
Viktigt = Substratet är viktigt för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Arten föredrar substratet som är dess huvudpreferens (>25% av fallen).

Mjukbotten_hav: Havsbotten bestående av lösa, mjuka avlagringar. 	

Hårdbotten_hav: Havsbotten bestående av klippor, stenblock, mindre stenar eller andra hårda material. 	

Mineraljord_minerogena_sediment: Avser mineraljord/minerogena sediment i terrestra och limniska miljöer.
	
Organogena_jordar_sediment: Avser organogena jordar/sediment i terrestra och limniska miljöer.	

Stenyta_klippyta_berg_hårdbotten: Avser stenyta, klippyta, berg, hårdbotten i terrestra och limniska miljöer.	

