Den här ReadMe-filen skapades 2026-03-05 och innehåller förklaringar till den information som finns i det här datasetet.

-----------------------------------------
ALLMÄN INFORMATION OM DATASETET
-----------------------------------------
Datasetets titel: Rödlistearbete 2025: Alla rödlistade taxa samt alla taxa i kategorierna Livskraftig (LC), Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA).
Skapare/Primärforskare: SLU Artdatabanken
Permanent identifierare för datasetet: https://doi.org/10.5878/ffrv-6x57

Relaterade publikationer för beskrivning av uppdrag och metod:

Gärdenfors, U., Ahrné, K. & Bjelke, U. (2023). Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2025. Uppsala: SLU Artdatabanken. https://res.slu.se/id/publ/145574

SLU Artdatabanken (2026). Rödlistade arter i Sverige 2025. (SLU Artdatabanken rapporterar 37). https://doi.org/10.54612/a.6scftkgu7u

-----------------------------------------
FILÖVERSIKT
-----------------------------------------
Fil: Rodlistearbete_2025.csv
Datafilen innehåller alla taxa som ingick i rödlistebedömningarna 2025, samt alla taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA). Datafilen omfattar alla ingående taxa oberoende av taxonkategori, dvs. det inkluderar till exempel underarter och apomiktiska arter ("småarter"). Rödlistekategori, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation återges, samt information om taxonomisk tillhörighet, svensk förekomst och invandringshistoria.

Fil: Ekologiska_variabler.csv
Datafilen innehåller rödlistade arter samt alla arter i kategorin LC, med information om arternas landskapstyp och biotop. Apomiktiska arter ("småarter"), underarter och andra taxonkategorier ingår inte.

------------------------------------------------------------------------
SPECIFIK INFORMATION FÖR DATAFILEN: Rodlistearbete_2025.csv
------------------------------------------------------------------------
Datafilen innehåller alla taxa som ingick i rödlistebedömningarna 2025, samt alla taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA). Datafilen omfattar alla ingående taxa oberoende av taxonkategori, dvs. det inkluderar till exempel underarter och apomiktiska arter ("småarter"). Rödlistekategori, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation återges, samt information om taxonomisk tillhörighet, svensk förekomst och invandringshistoria.

Datafil: Rodlistearbete_2025.csv
Licens: CC0 1.0
Antal kolumner/variabler: 18
Antal rader: 80611
Förklaring för saknade data: n/a = ej tillämplig, no data = data saknas


LISTA ÖVER VARIABLER:
-------------------------------------------------------------------------
TaxonId: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se).

Vetenskapligt namn: Vetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Svenskt namn: Svenskt eller populärvetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Taxonkategori_Dyntaxa: Taxonkategori enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Taxonkategori_rödlistan: Taxonkategori som det hanterats i rödlistebedömningen. Av praktiska skäl kan rödlistans taxonkategorier (ibland och i vissa avseenden) avvika från Dyntaxas taxonkategorier. Innehåller värden för rödlistade taxa.
Arter = Alla arter förutom apomiktiska arter (småarter).
Småarter = Apomiktiska arter.
Underarter m. fl. = Taxa under artnivå (dock ej småarter), dvs underarter, varieteter och enskilda populationer.

Rike: Taxonomiskt rike enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Fylum: Taxonomisk fylum enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Klass: Taxonomisk klass enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Ordning: Taxonomisk ordning enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Familj: Taxonomisk familj enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Släkte: Taxonomiskt släkte enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Organismgrupp1: Funktionell artgrupp. Ej angiven för alla ingående taxa.

Organismgrupp2: Funktionell artgrupp. Ej angiven för alla ingående taxa.

Kategori: Utfallet i rödlistebedömningen 2025. Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken (t.ex. VU°) eller ett gradtecken med asterisk (t.ex. VU°*).
° = Utfallet har nedgraderats på grund av immigration.
°* = Utfallet har ned- eller uppgraderats av något annat skäl än immigration, varför framgår av kriteriedokumentationen.

Kriterium: Kriterierna bakom utfallet i rödlistebedömningen 2025.

Kriteriedokumentation: Kort sammanfattning av skälen till att taxonet blivit rödlistat.

Svensk_förekomst. Ett taxon kan ha ett av följande värden:
Bofast och reproducerande = Till kategorin Bofast och reproducerande förs taxa med stadigvarande reproduktion (inklusive asexuell) i Sverige. Här ingår även taxa som med stor sannolikhet reproducerar sig, men där detta inte har varit möjligt att säkerställa.
Ej påträffad = Till kategorin Ej påträffad förs taxa som inte är påträffade i Sverige. Sådana taxa kan dock förekomma under odlade/domesticerade förhållanden.
Förekommer ej, tidigare bofast = Till kategorin Förekommer ej, tidigare bofast förs taxa som är utgångna i Sverige och som sannolikt inte längre förekommer i landet, inte ens tillfälligt.
Möjligen nationellt utdöd = Till kategorin Möjligen nationellt utdöd förs taxa vars nuvarande förekomst i Sverige är osäker, men som tidigare har varit reproducerande.
Osäkert om påträffad = Till kategorin Osäkert om påträffad förs taxa där uppgift om förekomst finns, men där informationen är otillräcklig för att kunna göra någon rimlig bedömning. Orsaker kan vara osäker artbestämning, avsaknad av belägg, otydlig etikettering mm.
Påträffad, okänt om reproducerande = Till kategorin Påträffad, okänt om reproducerande förs taxa som är funna i Sverige, men vars reproduktion inte har kunnat bekräftas.
Regelbunden, ej reproducerande = Till kategorin Regelbunden, ej reproducerande förs taxa som periodvis befinner sig i Sverige, som en del av sin livscykel, men utan att reproducera sig. Exempel är rastare, övervintrare och regelbundna migranter.
Tillfällig, ej reproducerande = Till kategorin Tillfällig, ej reproducerande förs taxa som förekommer oregelbundet och sporadiskt i Sverige utan att reproducera sig.
Tillfällig, tidigare bofast = Till kategorin Tillfällig, tidigare bofast förs taxa som numera endast är tillfälliga i Sverige och inte längre har någon reproduktion.
Tillfälligt reproducerande = Till kategorin Tillfälligt reproducerande förs taxa vars förekomster kan vara mer eller mindre regelbundna, som en eller flera gånger reproducerat sig under en kortare period eller under vissa år. Sådana taxa betraktas inte som bofasta i landet.

Invandringshistoria. Ett taxon kan ha ett av följande värden:
Aktivt införd efter år 1800 = Till kategorin förs taxa som bedöms vara avsiktligt införda av människan efter år 1800.
Aktivt införd och bofast före år 1800 = Till kategorin förs taxa som bedöms vara avsiktligt införda av människan före år 1800, samt med en stadigvarande reproduktion innan dess.
Aktivt införd, men ej bofast, före år 1800 = Till kategorin förs taxa som bedöms vara avsiktligt införda av människan före år 1800, men utan stadigvarande reproduktion innan dess.
Okänd eller osäker = Till kategorin förs taxa där kunskap om invandring till Sverige saknas eller är otillräcklig för att medge en bedömning.
Passivt införd efter år 1800 = Till kategorin förs taxa som efter år 1800 bedöms vara oavsiktligt införda av människan, t.ex. via transporter, under båtar eller liknande.
Passivt införd och bofast före år 1800 = Till kategorin förs taxa som bedöms vara oavsiktligt införda av människan före år 1800 – t.ex. via transporter, under båtar eller liknande – samt med en stadigvarande reproduktion innan dess.
Sekundärt inkommen = Till kategorin förs taxa som bedöms invandrat spontant till Sverige efter en av människan avsiktlig eller oavsiktlig införsel till ett annat land efter år 1800.
Spontan = Till kategorin Spontan förs taxa som uppkommit spontant i Sverige, eller som invandrat till landet utan mänsklig påverkan.
Återinförd = Till kategorin förs taxa som tidigare har varit utgångna i Sverige men som sedan avsiktligt eller oavsiktligt återinförts till landet, t.ex. i bevarandesyfte eller för jakt.

------------------------------------------------------------------------
SPECIFIK INFORMATION FÖR DATAFILEN: Ekologiska_variabler.csv
------------------------------------------------------------------------
Datafilen innehåller rödlistade arter samt alla arter i kategorin LC, med information om arternas landskapstyp och biotop. Apomiktiska arter ("småarter"), underarter och andra taxonkategorier ingår inte.

Datafil: Ekologiska_variabler.csv
Licens: CC0 1.0
Antal kolumner/variabler: 47
Antal rader: 23103
Förklaring för saknade data: n/a = ej tillämplig, no data = data saknas

LISTA ÖVER VARIABLER:
-------------------------------------------------------------------------
TaxonId: TaxonId i Dyntaxa (https://dyntaxa.se).

Vetenskapligt_namn: Vetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Svenskt_namn: Svenskt eller populärvetenskapligt namn enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Taxonkategori_rödlistan: Taxonkategori som det hanterats i rödlistebedömningen. Av praktiska skäl kan rödlistans taxonkategorier (ibland och i vissa avseenden) avvika från Dyntaxas taxonkategorier. Innehåller värden för rödlistade taxa.
Arter = Alla arter förutom apomiktiska arter (småarter).
Småarter = Apomiktiska arter.
Underarter m. fl. = Taxa under artnivå (dock ej småarter), dvs underarter, varieteter och enskilda populationer.

Organismgrupp1: Funktionell artgrupp.

Organismgrupp2: Funktionell artgrupp. Ej angiven för alla ingående taxa.

Familj: Taxonomisk familj enligt Dyntaxa (https://dyntaxa.se) nov. 2025.

Kategori: Utfallet i rödlistebedömningen 2025. Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken (t.ex. VU°) eller ett gradtecken med asterisk (t.ex. VU°*).
° = Utfallet har nedgraderats på grund av immigration.
°* = Utfallet har ned- eller uppgraderats av något annat skäl än immigration, varför framgår av kriteriedokumentationen.
___________________________________________________________________________________________	

LANDSKAPSTYPER
En lista på livsmiljöer. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 
Ingen betydelse = Oväsentligt för populationen. 
Har betydelse = Har betydelse, men är inte avgörande för populationen.
Stor betydelse = Har stor betydelse för populationen.

Skog: Följer skogsvårdslagens definitioner av skogsmark. Således inkluderas även hyggen, nyplanteringar, skogsbevuxen myr, fjällbjörkskog, inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogliga impediment samt slottsparker (särskilt arter som är direkt knutna till träden). 

Jordbrukslandskap: Inkluderar (förutom själva odlingsmarken inkl. ängs- och betesmarker) även trädbärande hagmarker, alléer i jordbruksbygd, slottsparker (speciellt där arterna påverkas av omgivande mark), gårdsmiljöer, alvar, ljunghedar, märgelgravar, dammar och smärre betade kärr i jordbrukslandskapet.

Urban_miljö: Innefattar städer och samhällen, inkl. trädgårdar, tätortsnära parker och urbana ruderatmarker, inomhusmiljö, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor.

Fjäll: Definieras som områden ovanför skogsgränsen. Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassificeras som Skog. Arter som enbart förekommer i fjällen klassificeras som endast Fjäll, såvida de inte lever i vatten och/eller våtmark i fjällmiljön, då de även kan klassificeras som Sötvatten resp. Våtmark.

Våtmark: Inkluderar myrmarker (kärr, mossar) och sötvattensstränder (inklusive åbrinkar och liknande). Arter som även förekommer nedanför lågvattenmärket klassificeras även som Sötvatten, annars bara som Våtmark.

Sötvatten: Inkluderar allt från stora sjöar till små gölar samt rinnande vatten. Arter som (förutom i vattnet) också förekommer på stränder ovanför medelvattennivån klassificeras även som Våtmark, annars bara som Sötvatten. Arter som finns i sötvatten och når ut i Bottniska viken, men inte till havet söder om Norra Kvarken, klassificeras enbart som Sötvatten.

Havsstrand: Inkluderar stränder både längs Västerhavet och Östersjön och inkluderar även klippbranter och sanddyner helt nära havet, liksom kobbar och skär i havet.

Marin_miljö: Havsområdet från Falsterbohalvön och norrut, d.v.s. vatten med en salinitet>8 ‰.

Brackvatten: Definieras som Östersjöns vattenmiljöer från Bottenviken till en linje mellan Falsterbohalvöns sydvästra spets och Stevns Klint på Själland. I praktiken innebär detta vatten som har en salinitet mellan 0,5 och 8‰.
___________________________________________________________________________________________	

BIOTOPER
En lista på ett urval av biotoper. Klassas för arter som rödlistebedöms och kan ha följande värden: 
Saknar betydelse = Substratet/biotopen utnyttjas inte av organismen. Arten kan eventuellt hittas i/på biotopen/substratet men saknar betydelse för organismens överlevnad. Substratet/biotopen är i regel inte artens preferens (< 5% av fallen).
Utnyttjas = Biotopen är mindre viktig för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Biotopen utnyttjas men arten är inte beroende av den. Biotopen är artens sekundära preferens (5 - 25% av fallen).
Viktig = Biotopen är viktig för artens möjligheter att fullfölja hela dess livscykel. Arten föredrar biotopen som är dess huvudpreferens (>25% av fallen). 

Blottad_mark: Öppna substratmarker som omfattar branter, öppna blockmarker och grottor, öppna sandmarker (utom strand), substratmark vid strand och glaciärer (inklusive glaciärpåverkad mark). 

Öppna_gräsmarker_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Torra_gräsmarker, Friska_gräsmarker och Fuktiga_blöta_gräsmarker för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Öppna_gräsmarker_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på Öppna_gräsmarker_övergripande beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Torra_gräsmarker: Torr, näringsfattig mark, sand (viktig struktur för insekter), beteshävd, ev. kombinerad med annan störning. Inkluderar sandstäpp, risklädd dyn, ris- och gräshed på sand, torr kalk- och silikatgräsmark utan sand. 

Friska_gräsmarker: Frisk mark, bete eller slåtter, ev. kombinerad med annan störning. Ej på sand. Inkluderar ljunghed, frisk-fuktig kalk-/silikat-gräsmark. "Vanlig gräsmark".

Fuktiga_blöta_gräsmarker: Omfattar växelfuktiga gräsmarker, sötvattenstrandängar, havsstrandängar, fuktiga marksänkor (syror).
 
Myrbiotoper_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Kalkrika_myrbiotoper och Kalkfattiga_myrbiotoper för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Myrbiotoper_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på Myrbiotoper_övergripande beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Kalkrika_myrbiotoper: Omfattar främst rikkärr och inkluderar naturtyper som agkärr, kalktuffkällor och alpina översilningskärr.

Kalkfattiga_myrbiotoper: Inkluderar fattiga till intermediära myrbiotoper och omfattar mossar, kärr och blandmyrar (utom rikkärr), limnogena kärr, hävdade myrmarker, växelblöta kärr,myrskog, sumpskog på torvmark (>30 cm torv). 

Buskmark: Omfattar strandbuskmark, enbuskmark i fjällen, videbuskmark i fjällen, strandbuskmark, bryn, kraftledningsgata.

Trädbärande_gräsmark: Hävdbetingade biotoper som inte uppfyller kriterierna för skog. Biotoperna ska vara tydligt hävdpräglade eller hävdbetingade och inkluderar parker, kyrkogårdar e.d.

Löv_barrblandskog: Omfattar: bland-brantskog, lågörtblandskog, risblandskog, högörtblandskog, subalpin blandskog, kärrblandskog, landhöjningsblandskog, blandsvämskog, blandsuccessionsskog, igenväxande blandskog.

Barrskog: Omfattar: barr-brantskog, lågörtbarrskog, betad barrskog, granskog , tallskog.

Lövskog_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Ädellövskog och Triviallövskog för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Lövskog_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på Lövskog_övergripande beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Triviallövskog: Omfattar: dynlövskog, lågört-triviallövskog, högört-triviallövskog, triviallövsumpskog, alsumpskog, triviallövsvämskog, igenväxande triviallövskog, lövbränna, björkskog, gråalskog, klibbalskog.

Ädellövskog: Omfattar: ädellöv-brantskog, lågörtädellövskog, risädellövskog, högörtädellövskog, ädellövsvämskog, igenväxande ädellövskog, ädellövhage, löväng, askskog, bokskog, ekskog.

Strandbiotoper_övergripande: Klassningen för den här faktorn har kompletterats med det samlade värdet på Sötvattensstrand och Havsstrand för arter som har klassats på dessa underliggande biotoper men inte på Strandbiotoper_övergripande, där värdet "Viktig" valdes om både "Utnyttjas" och "Viktig" förekom på dessa biotoper. När det endast finns en klassning på Strandbiotoper_övergripande beror det ofta på att det saknas kunskap för att kunna klassa på underliggande biotoper.

Sötvattensstrand: Omfattar sötvattenstrandängar och limnogena kärr.

Havsstrand: Omfattar havsstrandängar.

Åkermark: Åkermark är jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon annan förberedelse än bearbetning med vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner.
Småbiotoper: Människoskapade småbiotoper i jordbrukslandskapet såsom gärdesgård,  planterade träd och buskar (häck, pilevall etc), åkerdike, odlingsröse, e.d.

Mänskligt_störd_skapad_mark: Omfattar endast ej trädbevuxenmark (trädbevuxen mark som parker och kyrkogårdar klassas på trädbärande gräsmark) såsom park- och gårdsmiljöer, bebyggda miljöer, täkter och gruvgångar, ruderatmark (vägmiljöer, torra deponier, våta deponier).

Inomhusmiljöer: Inomhus dvs i byggnader.

Vattendrag: Omfattar älvar, åar och bäckar, alpina vattendrag, anlagda och reglerade vattendrag.

Sjöar: Omfattar oligotrofa, mesotrofa och eutrofa vatten och inkluderar anlagda och reglerade vatten. 

Småvatten: Omfattar både tillfälliga och permanenta småvatten t ex hällkar.

Grund_havsbotten: Omfattar biotoper ned till 30 m djup.

Djup_havsbotten: Omfattar biotoper djupare än 30 m. 

Pelagial_hav: Avser den fria vattenmassan i havet som inte hör till vare sig strand eller havsbotten.

Vattenyta: Själva vattenytan. 

Vattenmassa: Avser den fria vattenmassan i limniska och brackvattenmiljöer som inte hör till vare sig strand eller botten.
___________________________________________________________________________________________	