Data on pathways of introduction and spread of invasive alien species of union and national concern

Simple item page
dc.contributor.authorCamilla Jansson
dc.contributor.authorTorbjörn Ebenhard
dc.date.accessioned2025-01-20T09:46:04Z
dc.date.available2025-01-20T09:46:04Z
dc.date.issued2024-12-03T12:23:11.569058Z
dc.descriptionThe dataset was used to analyze the pathways of introduction and spread to and within Sweden for 101 invasive alien species, of which 88 are of Union concern (included in the European Union list of invasive alien species) and 13 are of national interest (selected by the Swedish Environmental Protection Agency). The geographical area being covered is Sweden's land territory, territorial water and economic zone. The dataset contains actual and probable pathways that have been identified for each of the species. The information was collected from existing risk assessments in the European Union for species of Union concern and national risk analyses from Belgium, Denmark, Norway and Sweden. We have also consulted various databases, including Nobanis (European Network on Invasive Alien Species), CABI (Centre for Agriculture and Biosciences International), DAISIE (Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe), GISD (Global Invasive Species Database), EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization), EASIN (European Alien Species Information Network) and the SLU Species Information Centre. We have followed the CBD (Convention on Biological Diversity) pathways classification framework. This framework includes a total of 47 pathways divided into six main categories; Release in nature, Escape from confinement, Transport - contaminant, Transport - stowaway, Corridor, and Unaided. All but the first are unintentional pathways. The pathways that we have identified are not necessarily limited to those previously identified in various risk analyses or databases. We have identified all potential pathways based on whether the mechanism for transport is in place. The analysis was performed for three different starting points of pathways; in a foreign country, in contained or confined use in Sweden, and in Swedish nature. The first two starting points may result in an introduction of an alien species into Swedish nature, whereas the third involves pathways of spread within Swedish nature. Pathways of deliberate introduction for contained use in Sweden, such as import, are not included in the analysis as we assume that these will not be permitted. In the process of identification of priority pathways, the presence of each species at a starting point was considered. For starting points abroad, the species have always been considered as present. Among the 101 species, 56 occur in contained use in Sweden (including e.g. botanical and zoological gardens, private aquaria and gardens, aquaculture, research institutions and fur farms), and 40 species have been judged as being present in Swedish nature. Given the presence of the species at a starting point, their ability to use the different pathways and to become established in Swedish nature and cause damage to Swedish nature was considered. The invasion potential and ecological effects of invasive alien species have been estimated in the risk analyses performed by the SLU Swedish Species Information Centre. The invasion potential is based on the expected time to extinction in Sweden, the geographical expansion speed, and ability of the species to colonize natural environments, whereas the estimate of ecological effects is based on the ecological, genetic and epidemiological effects on native species and natural environments. Seventeen species are not yet risk analyzed by the SLU Swedish Species Information Centre. The invasion potential and ecological effects of these species were estimated using available information. Several analyses were performed to identify pathways in the current state and for two hypothetical scenarios in the future. The hypothetical scenarios were based on assumptions of increasing private trade in and keeping of listed invasive alien species, and increased possibilities for species to become established in Swedish nature due to climate change. For more information, please see the Swedish description above.en_EN
dc.descriptionDatasetet har använts för att analysera spridningsvägarna till och inom Sverige för 101 invasiva främmande arter, varav 88 av unionsbetydelse (listade i EU-förteckningen över invasiva främmande arter) och ytterligare 13 av nationell betydelse (valda av Naturvårdsverket). Det geografiska område som täcks är Sveriges landterritorium, territorialvatten och ekonomiska zon. Datasetet innehåller faktiska och sannolika spridningsvägar som har identifierats för var och en av arterna. Informationen har hämtats från existerande riskbedömningar inom Europeiska unionen för arter av unionsbetydelse och nationella riskanalyser från Belgien, Danmark, Norge och Sverige. Vi har också konsulterat olika databaser, däribland Nobanis (European Network on Invasive Alien Species), CABI (Centre for Agriculture and Biosciences International), DAISIE (Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe), GISD (Global Invasive Species Database), EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization), EASIN (European Alien Species Information Network) och SLU Artdatabanken. Vi har följt CBD:s (Convention on Biological Diversity) klassifikation av spridningsvägar. CBD listar totalt 47 spridningsvägar indelade i sex huvudkategorier; avsiktlig utsättning, rymning eller förvildning, transport som förorening, transport som fripassagerare, spridning genom anlagd spridningsväg, och egenspridning. Alla utom den första är oavsiktliga spridningsvägar. De spridningsvägar som vi har identifierat är inte nödvändigtvis begränsade till de som tidigare identifierats i olika riskanalyser eller databaser. Vi har identifierat alla potentiella spridningsvägar baserat på huruvida mekanismen för transport finns på plats. För varje spridningsväg har startpunkten klargjorts. För introduktion till den svenska naturmiljön har vi skiljt mellan spridningsvägar som startar utanför Sverige (i innesluten användning eller naturmiljön), i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö. Spridningsvägar för avsiktlig införsel till innesluten användning i Sverige, till exempel import, ingår inte i analysen då vi utgått ifrån att sådana inte kommer att vara tillåtna. Under en avvecklingsperiod kommer dock vissa arter att hållas under dispens. Framgent kan således både dispensgiven och otillåten hållning förekomma. Därför har vi även beaktat spridningsvägar för arter som hålls eller sprids avsiktligt. För att kunna identifiera prioriterade spridningsvägar måste man bedöma artens förmåga att använda spridningsvägarna för att sprida sig till svensk naturmiljö och etablera sig där samt dess effekter på biologisk mångfald. Först undersökte vi om arten finns närvarande vid spridningsvägarnas startpunkter, grovt indelat i utlandet, i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö. För spridningsvägar som börjar utanför Sverige antog vi att arten alltid finns vid spridningsvägens startpunkt. Av de 101 arterna finns 56 i innesluten användning i Sverige, vilket bland annat inkluderar djurparker, botaniska trädgårdar, privata akvarier och trädgårdar, akvakultur, forskningsinstitutioner och pälsdjursuppfödning. Fyrtio arter har bedömts som närvarande i svensk naturmiljö. Detta är en ungefärlig uppskattning baserat på observationer i naturmiljön någon gång under de senaste tio åren, oavsett om det finns någon etablerad population eller ej. Därefter tillämpade vi den bedömda invasionspotentialen och risken för ekologiska effekter från SLU Artdatabankens svenska riskanalyser. Invasionspotentialen bygger på artens beräknade livstid i Sverige (medianvärde), expansionshastigheten och bedömd andel av naturtypen som arten kan kolonisera. Bedömningen av ekologiska effekter bygger på artens ekologiska, genetiska och epidemiologiska effekter på inhemska arter och naturtyper. Invasionspotentialen, respektive bedömningen av ekologiska effekter, uttrycks med ett samlat värde från 1 till 4. För 17 av arterna finns ännu ingen svensk riskanalys och bedömningen har då gjorts utifrån tillgänglig information. För 19 arter som har bedömts som helt osannolika som kolonisatörer i Sverige har invasionspotentialen satts till 0. För 12 av dessa arter har även den ekologiska effekten satts till 0. För varje art och startpunkt beräknade vi ett viktningsvärde: närvaro vid startpunkten (0 eller 1) multiplicerat med invasionspotentialen (0-4) och med ekologiska effekten (0-4) dividerat med 16. Arter som både har stor sannolikhet att introduceras, etablera sig och ge effekter på inhemska arter och naturtyper gavs därmed vikten 1, medan mindre sannolika introduktioner och/eller ekologiska effekter gavs viktvärden mellan 0 och 1. Till sist summerade vi hur många arter som berörs av varje spridningsväg, viktat för varje arts invasionspotential och ekologiska effekter. Baserat på antaganden om ett ökat otillåtet innehav av listade arter hos privatpersoner och ökade förutsättningar för arter att etablera sig i Sverige på grund av väntade klimatförändringar undersökte vi också två hypotetiska framtida scenarier. I det ena scenariot antog vi att ytterligare 23 arter finns vid startpunkten innesluten användning i Sverige. Det handlar om arter som privatpersoner kan tänkas importera och hålla i privata samlingar, som kräftdjur, fiskar, grodor, ekorrar och trädgårdsväxter. Dessa arter är inte tillåtna som husdjur eller trädgårdsväxter, men de finns i fångenskap eller odling hos privatpersoner i Europeiska unionen idag. Det kommer sannolikt att ta flera år innan antalet djur och växter som hålls minskar, och under tiden kommer det att vara svårt att kontrollera handel och transporter. I detta hypotetiska framtida scenario ökar alltså närvaron av arter i fångenskap i Sverige. Med ett varmare klimat ökar sannolikheten för ett antal arter att etablera sig i svensk naturmiljö. I det andra scenariot undersökte vi effekten av att ytterligare 36 arter finns vid startpunkten svensk naturmiljö. Det handlar om arter ur alla artgrupper, som idag inte finns etablerade i svensk naturmiljö, men i ett 50-årigt perspektiv bedöms kunna etablera sig i Sverige. För båda scenarierna gjordes en analys med viktning efter arternas närvaro vid startpunkten, invasionspotential och ekologiska effekter (enligt ovan). För såväl nuläget som framtidsscenarierna gjordes även en analys med viktning efter arternas närvaro vid startpunkten och invasionspotential respektive ekologiska effekter. En oviktad analys helt utan hänsyn till arternas närvaro vid startpunkten, invasionspotential och ekologiska effekter genomfördes också. I rapporten "Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse" framgår vilken information som har hämtats från de olika databaserna. Där finns också länkar till databaserna.sv_SE
dc.description.sponsorshipSwedish Environmental Protection Agencyen_EN
dc.description.sponsorshipNaturvårdsverketsv_SE
dc.identifier.govdocSLU.sol.2024.IÄ-16
dc.identifier.urihttps://doi.org/10.5878/sgrc-yh67
dc.identifier.urihttps://doi.org/10.5878/fwpq-cj14
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/20.500.12703/5483
dc.languageotheren_EN
dc.publisherSwedish National Data Serviceen_EN
dc.publisherSvensk Nationell Datatjänstsv_SE
dc.subjectEcologyen_EN
dc.subjectEkologisv_SE
dc.subjectBiological Sciencesen_EN
dc.subjectBiologisv_SE
dc.subjectNatural Sciencesen_EN
dc.subjectNaturvetenskapsv_SE
dc.subjectecological impacten_EN
dc.subjectinvasive speciesen_EN
dc.subjectspecies invasionen_EN
dc.subjectinvasive alien speciesen_EN
dc.subjectclimate changesen_EN
dc.subjectklimatförändringarsv_SE
dc.subjectbiological processen_EN
dc.subjectecologyen_EN
dc.subjectekologisv_SE
dc.subjectbiologyen_EN
dc.subjectbiologisv_SE
dc.subjectspeciesen_EN
dc.subjectartersv_SE
dc.subjectenvironmental changesen_EN
dc.subjectmiljöförändringarsv_SE
dc.subjectprocessen_EN
dc.subjectbiological systemen_EN
dc.subjectnatural scienceen_EN
dc.subjectchangeen_EN
dc.subjectförändringsv_SE
dc.subjectorganizational uniten_EN
dc.subjectresearch topicen_EN
dc.subjectobject of interesten_EN
dc.subjecteventsen_EN
dc.subjecthändelser och evenemangsv_SE
dc.subjectresearch focusen_EN
dc.subjectentityen_EN
dc.subjectevents and actionen_EN
dc.subjecthändelser och handlingsv_SE
dc.titleData on pathways of introduction and spread of invasive alien species of union and national concernen_EN
dc.titleData över spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelsesv_SE
dc.typeDatasetsv_SE
Files
Original bundle
Now showing 1 - 6 of 6
Thumbnail Image
Name:
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset_Berakningar_ekologisk_effekt.tsv
Size:
217.89 KB
Format:
Unknown data format
Description:
Download
Thumbnail Image
Name:
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset_Inmatning_arter.tsv
Size:
3.56 KB
Format:
Unknown data format
Description:
Download
Thumbnail Image
Name:
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset_Inmatning_och_berakningar.tsv
Size:
232.8 KB
Format:
Unknown data format
Description:
Download
Thumbnail Image
Name:
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset.xlsx
Size:
1.02 MB
Format:
Microsoft Excel XML
Description:
Download
Thumbnail Image
Name:
README_Jansson_Ebenhard_2024.pdf
Size:
90.39 KB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:
Download
Thumbnail Image
Name:
2024-425-json-ld.json
Size:
20.54 KB
Format:
Unknown data format
Description:
Download
Collections
Data on pathways of introduction and spread of invasive alien species of union and national concern